Jag har ju en motvals-reflex inom mig av någon anledning. Så här har min process sett ut hittills och jag vet inte var jag landar så småningom.

När jag först fick höra, av samordnaren själv, att hon planerar träffa så många hon kan av Sveriges kommuner för att prata om frivilligt återvandrande, tyckte jag det var rimligt. När jag sedan läste hennes ingångsvärden och kommitténs riktlinjer tyckte jag att frivilligheten var satt ur spel och att något annat förmodligen ligger bakom. Det tycker jag i och för sig fortfarande. Och det har visat sig att något annat låg bakom.

Av Sveriges 290 kommuner har cirka 75 sagt nej till möte med den nationella samordnaren. Det är töntigt eftersom det är ett möte om något som redan finns och är i funktion. Dessutom gäller det endast de som redan har en laglig rätt att vistas i Sverige. Redan år 1983 kämpade Olof Palme för ett bidrag till de som återvandrar. Jag må vara lite synisk men det upplevs som om många kommuner passar på att ta lite politiska gratispoäng. Det är de visserligen värda ty en kommun kämpar oftast i motvind. Men det blir lite enkelt och det är enkla är inte alltid det bästa. Hela mötesgrejen har blivit en höna av en fjäder.

Hur som haver kan jag inte låta bli att hoppas på att det är någon form av motrörelse. I den migrationsrörelse som finns idag hamnar människor mellan och utanför stolarna, det är inte bra. Men jag tycker också att den diskussionen som förs nu färgas påtagligt av den politiska ramen. Jag kan inte tänka mig att Palmes förslag skapade sådana rubriker eller känslor när det lades fram. Kanske till och med tvärtom att människor tycker det är rimligt att man hjälper de som vill till sina hemländer igen. Men idag blir det nästan omöjligt att prata om det. Det har jag svårt att förstå. Jag kan inte sätta fingret på vad det är. Jag skulle vilja ha en sansad diskussion om kommitténs riktlinjer för de tycker jag är felskrivna och de riktlinjerna säger något betydligt viktigare än diskussionen i kvällspressen.

Summan av summorna –
Jag är för att möta den nationella samordnaren.
Jag är för att kommunerna reagerar.
Jag är för att hjälpa människor hem.
Jag är emot att kommunerna inte vill träffa henne.
Jag är emot att hjälpa människor hem när det inte sker på deras egna initiativ.

Just nu alltså…. just nu tycker jag så här…