Då var det dags för den årliga hytta-med-näven-posten. Vanligtvis försöker jag skriva på ett sätt som gör det lätt att förstå men inte den här gången. Fattar man inte detta så räcker det med att man bara gör det. Fråga inte så dumt utan se bara till att adventsljusstaken är riktad åt rätt håll.
Då kör vi och kudos till dig som orkar läsa hela inlägget. Jag har också skickat en kopia till skolverket och samtliga statliga medier i landet för att underlätta deras arbete och för att undvika eventuella misstag.

Vi börjar redan på Domssöndagen som stavas med två S. Jag skriver medvetet inte ut SS då det kan föra tankarna till en helt annan ideologi trots att elaka tungor kan säga att det passar bra in här. Vi välkomnar domen och mer om detta kan ni läsa här. Jag säger bara saker en gång och två om det är viktigt. Och är jag på bra humör så länkar jag.

Varje vecka börjar med en söndag. Att vi tror att måndagar skulle vara veckans första dag är brist på renlärlighet och anpassning till samtiden. Och att vara i takt med samtiden är aldrig att föredra oavsett fråga. Inte för att vara bakåtsträvande utan för att det faktiskt finns tusentals människor som är långt mycket klokare än dig (och mig) och som tänkt och utformat traditioner. Spoiler alert – du är inte smartast och vi lever inte i en tid som är den mest upplysta och bästa tiden under människans historia! Veckan inleds med en vilodag ägnad vår HERRE och avslutas med en vilodag. Däremellan arbetar vi i vårt anletes svett.

Advent
En proffskristen lever icke heller i denna tiden utan vårt nyår är natten mellan 29/11 och 30/11 (världslig räkning) ty då börjar ett nytt kyrkoår. Vårt år inleds med väntan på HERRENS ankomst. Vi bekänner en Gud och under (cirka) fyra veckor har vi tid att förbereda våra hjärtan för att kunna ta emot honom. Bered en väg för Herran! Det kallas Advent. Det är en ankomst, icke fyra. Vissa frikyrkliga röster försöker med skohorn klämma in argumentet att vi väntar på Jesu andra ankomst. Det är ett löjligt argument som jag inte ens bemöter här. Eftersom vi väntar på Gud och ägnar fyra veckor till detta finns det en advent och fyra söndagar. Det heter således första söndagen i advent, andra söndagen i advent och så vidare. Att säga första advent, andra advent indikerar på fyra ankomster och att Gud skulle komma till oss en gång i veckan. Det må vara så att vissa lever med Gud en gång i veckan men det är fel och inget som Kyrkan bekänner. Det heter första söndagen i advent och inget annat.

Adventsljusstake
Det mörker som ligger över våra hjärtan och vår del av jorden ska tryckas bort i advent. Glöm inte att vi förbereder oss för att ta emot Herren. Detta symboliseras bäst genom en så kallad adventsljusstake. Det är fyra ljus, en för varje söndag – inte ett för varje advent, se ovan. Ljusstaken ska stå i syd-nordlig riktning. Kompass kan man köpa här. Riktningen är av vikt därför att vi trycker mörkret bort – uppåt. Man kan alltså inte använda en rund adventsljusstake. För den vetgirige vill jag tipsa om en grupp på Facebook som heter Folkkampanjen för advetsljusstakens rätta tändande. Här finner man likasinnade, god kunskap och inspiration.

Julkrubban
Under advent kan man med fördel sätta upp det många benämner som Julkrubba. Glöm då inte att låta själva krubban vara tom och de vise männen en bit bort från stallet. På julaftonsnatten, klockan 23.30 men då är man ju oftast på midnattsmässa eller klockan 18.00, kan man lägga dit Jesusbarnet. De vise männen anländer inte stallet förrän den sjätte januari på trettondagen. I ovan nämnda grupp på Facebook avhandlas också frågor kring julkrubban och huruvida man ska plocka ned den före eller efter I Vesper för II söndagen efter epifania eller efter Completorium. Problemet uppstår bara de kyrkoår julafton är fjärde söndagen i advent, juldagen en måndag och trettondedagen, och således dess oktav tjugondedagen infaller på lördagar. Och eftersom Julkrubban är ett jultecken ska den givetvis tas ned innan kvällsvespern för nästa söndag eftersom en ny söndag liturgiskt börjar vid I vesper. Tack Axel för frågeställning och klargörande.

Jul
Advent pågår fram till ankomsten av vår Herre. Då blir advent jul. Detta sker i och med midnattsmässan klockan 23.30 på julaftonens natt. Och eftersom man lägger sig direkt efter Aktuellt så blir mina första timmar av julen, i medvetande, på Juldagen.
Sverige har under lång tid haft vanan att fira aftnarna istället för dagarna. Vi firar påskAFTON, midsommarAFTON, pingstAFTON, julAFTON och så vidare. Resten av den kristna världen firar på dagarna. Du kan vara lugn, Sverige gör rätt! Är man nu traditionellt sekulär kristen, döpt och troende, så går det bra att fira jul med start klockan 18.00 på julaftonskväll. Eftersom nästkommande dag börjar klockan 18.00 dagen innan. Det har vi sedan den judiska tideräkningen. Du som läser Bibeln kan ha detta i åtanke när saker och ting händer den tredje timmen, den sjätte timmen och så vidare. Det är alltså inte räknat från midnatt. Är man däremot en traditionell kristen, döpt och troende, så inleder man julen med midnattsmässan klockan 23.30. Här är det passande att be Sub tuum praesidium. Jag är medveten om att den kan väcka viss anstöt men jag tror, just nu, att detta är ett lysande exempel på hur Kyrkans teologi utvecklas.
Julen pågår fram till Tjugondedagen. Vissa vill hävda att Kyndelsmäss skulle vara avslutningen på julen men det är en så kallad satellitdag som kan infalla under förfastan det vill säga påskkretsen. 

Grattis och tack till dig som orkat hela vägen hit. Glöm inte att anmäla de som inte följer dessa instruktioner. Med stöd av 16 paragrafen i det 16 kapitlet i Brottsbalken kan man med fördel göra sin anmälan.

… eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.

Låt mig också få dela en Spotify-lista med adventsmusik som en kontrast till julmusiken.