Katolska kyrkan köpte S:t Johannes kyrka av Svenska kyrkan för inte så länge sedan och nu har man haft invigning. Med pompa och ståt och vad jag förstår av det jag läst är både representanterna från Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan glada och uppskattade tillställningen. Så långt inga bekymmer…

Vad som däremot inte framgår lika tydligt, och detta trots att jag frågat Katolska kyrkan i Sverige/Stockholms katolska stift, vilken typ av invigning det var. Det finns nämligen fem olika typer av invigningar.

1. Invigning av en kyrka
2. Invigning av en kyrka där katolsk mässa redan har firats regelbundet
3. Invigning av altare
4. Välsignelse av kyrka eller kapell (domkyrkor, klosterkyrkor och församlingskyrkor invigs alltid, andra kyrkor och kapell kan istället välsignas särskilt om lokalen bara skall användas temporärt)
5. Välsignelse av altare (ej flyttbara altare invigs alltid medan flyttbara altare kan istället välsignas)

Invigningen bör ha varit nummer ett är min gissning. Katolska kyrkan har alltså en byggnad som nu ska tas i bruk.

… är vi skyldig att inviga den enligt romersk-katolsk ordning.

Bekymret är att det inte är invigning av en ny kyrka, utan att det är att ta i bruk en byggnad som redan är helgad åt HERREN och där människor i årtionden har tillbett, bekänt och mött Jesus. Katolska kyrkan hanterar den som om det vore en fritidsgård. I min mailkonversation med RKK säger de att de är skyldiga att inviga den enligt deras ordning. Det visar på hur djupt detta sitter. Det är således inte ett misstag att invigningen hade den formen den hade. Det sitter i läran.