Häromdagen läste jag berättelsen om den blödarsjuka kvinnan (Matt 9:20) och jag fastande för kvinnan som kom smygandes och rörde vi Jesu hörntofs på manteln.

Markus berättar samma sak fast med tre gånger så många ord än vad Matteus gör. Matteus koncentrerar sig på att förklara vem Jesus är och att vi kan förtrösta på honom.

Kvinnan var oren och fick inte vistas i synagogan eller i något annat socialt sammanhang heller. Hon var sannerligen på samhällets marginal och utfryst. Därför vågar hon inte sig inte fram till Jesus, hon fick helt enkelt inte.

Någonting inom henne tvingar henne genom folkmassan och till Jesus. Hon rör vid hans hörntofs (heb. tzitzit) på manteln. Hörntofsen består av 613 trådar och knutar som representerar 248 påbud (”du skall”) och 365 förbud (”du skall icke”) i Toran. Det är HERREN som säger till Mose att göra kläderna på det här sättet. 4 Mos 15:37.

Och Herren sa till Mose: Säg till folket i Israel att göra tofsar till fållarna på sina kläder. Detta är en regel som ska gälla från generation till generation, och tofsarna ska fästas vid kläderna med mörkblå tråd. Ni ska genom dem bli påminda om Herrens befallningar och komma ihåg att lyda hans lagar i stället för att följa era egna begär och gå era egna vägar, som ni brukade göra när ni tjänade andra gudar.

Jesus bär alltså lagen tydligt och synligt. Och han är den enda som har fullbordat den och uppfyllt den. Kvinnan rör vid lagens uppfyllare och hon blir helad i samma sekund som hon rör vid tofsen. Är det då manteln som bär på Guds kraft? Nej, det är uppfyllaren. I Haggia 2:13 läser vi att om något orent rör vid något rent blir också det rena orent.

 Om någon av er bär ett heligt offer i sin mantel och då råkar komma i beröring med bröd, vin, kött eller annan mat, kommer då också detta att bli heligt?’ Nej, svarade prästerna. Helighet överförs inte på det sättet.

Men om något orent rör vid Jesus blir det rent. I vers 22 säger Jesus ”var inte orolig min dotter. Din tro har hjälpt dig.” Jesus kallar denna utstötta kvinna för sin dotter! Han använder det hebreiska ordet sozo. Ordet översätts med hjälp, frisk och frälst. Ordet är ett verb och beskriver själva handlingen att nå dit. Att nå till frälsning, friskhet och hjälpen. Motsatsen till ordet är sjukdom, fattigdom eller olycka, men också brist på kunskap eller sociala färdigheter: situationer eller förhållanden som hindrar en person från att vara både helt fri och helt förbunden med det kollektiv från vilket varje individ härleder sin identitet. Man förstår att kvinnan var utfryst av samhället och därför blir berättelsen större än vanligt.

Källor: Evangelium enligt Matteus, en bibelteologisk kommentar, Ortodox studiebibel och Stora studiebibeln.